Neurologie·

🇾đŸ‡Ș Modified Fatigue Impact Scale (MFIS)

21-frÄgors sjÀlvskattning av hur trötthet pÄverkar fysisk, kognitiv och psykosocial funktion under de senaste 4 veckorna.

Mis à jour 22 août 2026

Sommaire (6)
Modified Fatigue Impact Scale (MFIS)
PÄ grund av min trötthet har jag varit fysiskt mindre aktiv
Jag har fÄtt minska min fysiska anstrÀngning vid uppgifter
Jag har inte klarat att upprÀtthÄlla fysisk anstrÀngning under lÀngre stunder
Jag har behövt vila oftare under dagen
Jag har kÀnt mig fysiskt utmattad Àven efter minimal anstrÀngning
Min uthÄllighet för fysisk aktivitet har minskat
Jag har undvikit lÄngvarig fysisk aktivitet pÄ grund av trötthet
Jag har haft mindre fysisk styrka för dagliga uppgifter
Min trötthet har begrÀnsat hur lÄngt eller lÀnge jag kan vara fysiskt aktiv
Jag har varit mindre alert
Jag har haft svÄrt att hÄlla uppmÀrksamheten under lÀngre stunder
Jag har inte kunnat tÀnka klart
Jag har varit klumpig eller okoordinerad
Jag har haft svÄrt att koncentrera mig
Jag har fÄtt begrÀnsa mentalt krÀvande aktiviteter
Mitt korttidsminne har verkat sÀmre
Jag har gjort fler misstag Àn vanligt
Jag har fÄtt anstrÀnga mig mer för att hÄlla reda pÄ vad jag gör
Jag har varit lÄngsammare med att slutföra mentala uppgifter
Min trötthet har stört mitt arbete eller mina dagliga skyldigheter
Min trötthet har varit ett problem för mina relationer till andra mÀnniskor
Résultat0 / 84

TotalpoÀng under den vanligen anvÀnda grÀnsen 38 för kliniskt betydelsefull tröttheteffekt.

Total MFIS
0 / 84
Fysisk delskala
0 / 36
Kognitiv delskala
0 / 40
Psykosocial delskala
0 / 8

Aide à la décision uniquement. Ne remplace pas le jugement clinique. Aucun de ces calculateurs n'a été relu et validé par un clinicien nommément identifié.

Quand l'utiliser

  • Kvantifiera den dagliga pĂ„verkan av trötthet pĂ„ fysisk, kognitiv och social funktion, mest anvĂ€nt vid multipel skleros.
  • Följa tröttheten över tid eller vid behandlingssvar.

Formule

21 frÄgor, var och en skattad 0 (aldrig) till 4 (nÀstan alltid) för hur trötthet pÄverkat personen under de föregÄende 4 veckorna. FrÄgorna summeras i en fysisk delskala (9 frÄgor, 0-36), kognitiv delskala (10 frÄgor, 0-40) och psykosocial delskala (2 frÄgor, 0-8); totalintervall 0-84, högre = större tröttheteffekt.

PiĂšges et conseils

  • En totalpoĂ€ng pĂ„ 38 eller högre har vanligen anvĂ€nts för att skilja mellan personer med och utan uttalad trötthet vid multipel skleros.
  • FrĂ„geformuleringarna hĂ€r parafraserar det validerade instrumentets innehĂ„llsdomĂ€ner; anvĂ€nd det officiella publicerade frĂ„gesetet för formell forskning eller klinisk dokumentation.

Références

  1. Fisk JD, Ritvo PG, Ross L, et al. Measuring the functional impact of fatigue: initial validation of the Fatigue Impact Scale. Clin Infect Dis. 1994;18(Suppl 1):S79-83.

Klinisk bakgrund

Trötthet Àr ett av de vanligaste och mest funktionshindrande symtomen vid multipel skleros (MS), med en prevalens som uppskattas till 53 till 92 procent. SvÄrigheten ligger inte i att konstatera att tröttheten finns, utan i att kvantifiera dess konsekvenser för fysisk, kognitiv och social funktion pÄ ett sÀtt som gÄr att följa över tid och jÀmföra mellan patienter. Modified Fatigue Impact Scale (MFIS) fyller den funktionen: den fÄngar patientens egen skattning av hur tröttheten har pÄverkat dagliga aktiviteter under de senaste fyra veckorna, uppdelat pÄ tre funktionsdomÀner. Instrumentet anvÀnds bÄde för att bedöma behandlingsbehov och för att följa effekten av interventioner, och Àr det mest rekommenderade instrumentet för omfattande trötthetsmÀtning vid MS enligt en aktuell systematisk översikt [5].

BerÀkning av Modified Fatigue Impact Scale

MFIS bestÄr av 21 frÄgor, var och en skattad pÄ en Likertskala frÄn 0 ("Aldrig") till 4 ("NÀstan alltid") baserat pÄ de föregÄende fyra veckorna. FrÄgorna fördelas pÄ tre delskalor som summeras separat:

MFIStotal=MFISfysisk+MFISkognitiv+MFISpsykosocial\text{MFIS}{\text{total}} = \text{MFIS}{\text{fysisk}} + \text{MFIS}{\text{kognitiv}} + \text{MFIS}{\text{psykosocial}}

dÀr den fysiska delskalan omfattar 9 frÄgor (intervall 0 till 36), den kognitiva delskalan 10 frÄgor (0 till 40) och den psykosociala delskalan 2 frÄgor (0 till 8). TotalpoÀngen spÀnner frÄn 0 till 84, dÀr högre vÀrde indikerar större pÄverkan av trötthet.

MFIS Ă€r en förkortad version av det ursprungliga Fatigue Impact Scale (FIS), som utvecklades av Fisk med flera 1994 [1]. FIS bestod av 40 frĂ„gor och hĂ€rleddes ur intervjuer med patienter om hur trötthet pĂ„verkar deras dagliga liv. Ursprungliga valideringsstudien omfattade 145 patienter remitterade för utredning av kronisk trötthet, 105 patienter med MS och 34 patienter med lindrig hypertoni som kontroller. Intern konsistens översteg 0,87 för samtliga skalor. Diskriminantanalys klassificerade 80,0 procent av kronisktrötthetsgruppen och 78,1 procent av MS-gruppen korrekt [1]. År 1998 reducerade Multiple Sclerosis Council for Clinical Practice Guidelines FIS till 21 frĂ„gor och rekommenderade den resulterande MFIS för kliniskt bruk och forskning vid MS [2].

Tolkning i praktiken

En totalpoÀng pÄ 38 eller högre har vanligen anvÀnts som tröskel för att skilja personer med och utan uttalad trötthet vid MS. PoÀngen under denna grÀns innebÀr inte frÄnvaro av trötthet, men den funktionella pÄverkan bedöms som mÄttlig. För patienter som hamnar över tröskeln bör man övervÀga strukturerade interventioner, exempelvis energihanteringsstrategier, kognitiv beteendeterapi eller farmakologisk behandling, och följa upp med en ny MFIS efter 3 till 6 mÄnader.

Den kliniskt vÀsentliga förÀndringen (minimal important difference, MID) har uppskattats till cirka 4 poÀng pÄ totalpoÀngen, baserat pÄ en ankarmetodstudie med 365 MS-patienter dÀr en förÀndring pÄ 3,86 till 8,11 poÀng förutsade en signifikant effekt pÄ livskvalitet [4]. En förÀndring pÄ mindre Àn 4 poÀng bör alltsÄ inte tolkas som en kliniskt meningsfull förbÀttring eller försÀmring, Àven om den Àr statistiskt mÀtbar.

Delskalorna ger ytterligare information om var tröttheten slÄr hÄrdast. En patient med hög fysisk delskala men lÄg kognitiv kan behöva andra insatser (fysisk aktivitetsanpassning, energikonservering) Àn en patient med dominans i den kognitiva delskalan (kognitiv rehabilitering, arbetsplatsanpassning). Den psykosociala delskalan bör dock tolkas med försiktighet, se nedan under BegrÀnsningar.

Validering och prestanda

MFIS har genomgÄtt omfattande extern validering. I en amerikansk populationsbaserad kohort med 1271 MS-patienter (80 procent kvinnor, medelÄlder 50,7 Är, medelsjukdomsduration 13,2 Är) uppmÀttes en medelpoÀng pÄ 44,2 (SD 18,2) [3]. Cronbachs alfa var 0,93 eller högre för totalpoÀngen och samtliga delskalor, vilket indikerar hög intern konsistens men ocksÄ viss objektredundans. Golv- och takeffekter var lÄga: 1,1 procent respektive 0,7 procent för totalpoÀngen, jÀmfört med 0,9 och 6,8 procent för Fatigue Severity Scale (FSS) i samma kohort [3]. KÀnda-grupper-validiteten stöddes av att MFIS-poÀngen skilde sig signifikant mellan EDSS-grupper, med högre trötthet vid högre grad av rörelsehinder [3].

En jÀmförande IRT-analys visade att MFIS mÀter med högre precision Àn FSS vid höga trötthetsnivÄer, medan bÄda instrumenten presterar likvÀrdigt vid lindrig till mÄttlig trötthet [3]. Detta talar för att MFIS Àr att föredra nÀr patienter förvÀntas ha uttalad trötthet eller nÀr kognitiv pÄverkan ska fÄngas, eftersom FSS huvudsakligen mÀter fysisk trötthet.

I en dansk valideringsstudie med 424 MS-patienter, utförd enligt COSMIN-riktlinjerna, uppvisade MFIS god strukturell validitet med acceptabel passform i bĂ„de faktoranalytiska och Rasch-modeller [6]. McDonalds ω var 0,96. TvĂ€rkulturell validitet mellan danska och europeiska MS-populationer stöddes. Responsiviteten var god efter en mĂ„nads multidisciplinĂ€r rehabilitering, med mĂ„ttliga till stora effektstorlekar [6]. Den psykosociala delskalan uppvisade dock lĂ„g specifik reliabilitet och otillrĂ€cklig divergens frĂ„n övriga delskalor, varför författarna rekommenderar försiktighet vid tolkning av denna [6].

En systematisk översikt frÄn 2024, som utvÀrderade 17 patientrapporterade trötthetsinstrument för MS, rekommenderade MFIS för omfattande trötthetsmÀtning baserat pÄ utmÀrkt reliabilitet, tillgÀnglig responsivitetsdata, avsaknad av pÄtagliga golv- och takeffekter samt hög klinisk anvÀndbarhet [5].

MFIS har ocksÄ validerats utanför MS. I en brasiliansk studie av 90 patienter med Parkinsons sjukdom uppmÀttes Cronbachs alfa till 0,878 och test-retest-ICC över 0,80 [7]. I denna population föreslogs en annan tröskel: en totalpoÀng över 29 indikerade trötthet med en noggrannhet pÄ 0,835. Detta understryker att tröskelvÀrdet 38 Àr specifikt för MS och inte kan överföras direkt till andra diagnoser.

BegrÀnsningar

Den psykosociala delskalan omfattar endast tvÄ frÄgor och har genomgÄende visat svagare psykometriska egenskaper Àn övriga delskalor, med högre golv- och takeffekter samt lÄg specifik reliabilitet [3, 6]. Den bör inte tolkas separat i kliniskt beslutsstöd, och vid forskning bör man övervÀga att redovisa totalpoÀng och de fysiska och kognitiva delskalorna separat.

MFIS mÀter patientens upplevelse av trötthetens konsekvenser, inte objektiv trötthet eller fysiologisk fatigabilitet. PoÀngen pÄverkas av depression, Ängest och smÀrta, som alla kan öka skattad trötthet utan att den underliggande neurologiska fatigabiliteten förÀndras [3]. I den amerikanska kohorten korrelerade MFIS mÄttligt med PHQ-9 (depression) och BPI (smÀrta), vilket innebÀr att en förÀndring i MFIS-poÀng inte entydigt kan tillskrivas förÀndrad MS-relaterad trötthet.

Instrumentet Àr inte validerat för akut trötthet eller för patienter med kognitiv svikt som försvÄrar sjÀlvskattning. Tidsramen pÄ fyra veckor gör det olÀmpligt för att fÄnga snabba förÀndringar, exempelvis i samband med en skovbehandling. För sÄdana syften behövs instrument med kortare referensperiod.

TröskelvÀrdet 38 Àr hÀrlett frÄn MS-populationer och gÀller inte för andra diagnoser. Som nÀmnts föreslogs en grÀns pÄ 29 för Parkinsons sjukdom [7], och för andra populationer saknas etablerade trösklar.

KĂ€llor

  1. Fisk JD m.fl. Measuring the functional impact of fatigue: initial validation of the Fatigue Impact Scale. Clin Infect Dis. 1994;18(Suppl 1):S79-83. PMID: 8148458
  2. Larson RD. Psychometric properties of the modified fatigue impact scale. Int J MS Care. 2013;15(1):15-20. PMID: 24453758
  3. Amtmann D m.fl. Comparison of the psychometric properties of two fatigue scales in multiple sclerosis. Rehabil Psychol. 2012;57(2):159-166. PMID: 22686554
  4. Rooney S m.fl. Minimally important difference of the fatigue severity scale and modified fatigue impact scale in people with multiple sclerosis. Mult Scler Relat Disord. 2019;35:158-163. PMID: 31400557
  5. Cohen ET m.fl. Self-report measures of fatigue for people with multiple sclerosis: a systematic review. J Neurol Phys Ther. 2024;48(1):6-14. PMID: 37406155
  6. Riemenschneider M m.fl. Multimethodological validation of the modified fatigue impact scale in a Danish population of people with Multiple Sclerosis. Mult Scler Relat Disord. 2022;65:104012. PMID: 35820358
  7. Lopes J m.fl. Fatigue in Parkinson's disease: Brazilian validation of the modified fatigue impact scale. Arq Neuropsiquiatr. 2020;78(8):473-480. PMID: 32725051
Nyckelord
MFISfatiguemultiple sclerosis