Klinisk bakgrund
Eosinofil esofagit karaktÀriseras av endoskopiska fynd som spÀnner frÄn subtil förlust av kÀrlteckning till uttalade fibrostenotiska strikturer. Innan EREFS introducerades 2013 saknades standardiserad nomenklatur: endoskopisk aktivitet graderades ostrukturerat med visuella analogskalor eller globala bedömningar (remission, lindrig, mÄttlig, svÄr) utan gemensam terminologi [2]. Detta försvÄrade kommunikationen mellan endoskopister och möjligheten att följa behandlingsrespons över tid och i kliniska prövningar.
Endoskopisk referenspoÀng vid eosinofil esofagit (EREFS) skapades för att tillhandahÄlla ett gemensamt sprÄkbruk och en semikvantitativ metod för att beskriva och följa endoskopisk sjukdomsaktivitet. Instrumentet kombinerar inflammatoriska och fibrostenotiska domÀner, vilket Àr kliniskt relevant eftersom de svarar olika pÄ behandling [1, 2].
BerÀkning av Endoskopisk referenspoÀng
EREFS utgörs av fem endoskopiska domÀner:
| DomÀn | Skala |
|---|---|
| Ădem (förlust av kĂ€rlteckning) | FrĂ„nvarande = 0, Förekommer = 1 |
| Ringar (trakealisering/korrugering) | Inga = 0, Lindrig, diskreta cirkumferentiella ringar = 1, MÄttlig, distinkta ringar, ett vanligt vuxenendoskop passerar ÀndÄ = 2, Uttalad, ringar som hindrar passage av ett vanligt diagnostiskt endoskop = 3 |
| Exsudat (vita plack/flĂ€ckar) | Inga = 0, Lindrigt, <10 % av esofagusytan = 1, Uttalat, â„10 % av esofagusytan = 2 |
| FÄror (longitudinella linjer) | FrÄnvarande = 0, Förekommer = 1 |
| Striktur | FrÄnvarande = 0, Förekommer = 1 |
TotalpoÀngen strÀcker sig frÄn 0 till 8. Det sÀmsta fyndet, oavsett proximal eller distal lokalisation, anvÀnds för varje domÀn. Denna metod att anvÀnda det sÀmsta drabbade segmentet har visat sig optimera reliabilitet och responsivitet jÀmfört med att summera proximala och distala delpoÀng [3].
HĂ€rledningsstudien omfattade 25 patienter med eosinofil esofagit och kontroller, vars endoskopiska videor bedömdes av 21 gastroenterologer [1]. Det ursprungliga förslaget inkluderade Ă€ven "feline esophagus" och smal esofaguskaliber, men dessa eliminierades pĂ„ grund av dĂ„lig interobservatörsöverenskommelse. Efter reducering till de fem behĂ„llna domĂ€nerna uppvisades god överenskommelse (71â81 % pairwise agreement) för de fyra huvuddomĂ€nerna och 79 % för striktur [1, 2].
Tolkning i praktiken
Det saknas en validerad tröskel för lindrig, mÄttlig eller svÄr endoskopisk sjukdomsaktivitet. Vissa författare betraktar EREFS 0 som remission; andra inkluderar EREFS 1 om det utgörs av lindriga ringar [2]. Följande Àr en praktisk tillÀmpning, inte en evidensbaserad grÀns:
| TotalpoÀng | Tolkning | Konsekvens |
|---|---|---|
| 0 | Ingen endoskopisk aktivitet | Vid uppföljning: rimlig övervÀgning av endoskopisk remission, men histologisk bekrÀftelse krÀvs [2] |
| 1â2 | Lindrig aktivitet | VĂ€rdera domĂ€nerna separat; inflammatoriska fynd bör följas upp med behandlingsjustering |
| â„3 | MĂ„ttlig till svĂ„r aktivitet | Behandlingsjustering; utvĂ€rdera fibrostenotiska domĂ€ner för dilatationsbehov |
De individuella domĂ€nerna Ă€r mer kliniskt meningsfulla Ă€n totalsumman. Ădem, exsudat och fĂ„ror Ă€r inflammatoriska och svarar pĂ„ antiinflammatorisk behandling. Ringar och striktur Ă€r fibrostenotiska och krĂ€ver ofta endoskopisk dilatation som tillĂ€gg till medicinsk behandling [2]. Vid uttalade ringar som hindrar passage av ett vanligt diagnostiskt endoskop bör dilatation övervĂ€gas oavsett totalsumma [2]. Inflammatoriska fynd utgör inte ett hinder för dilatation och ökar inte komplikationsrisken [2].
En patient med EREFS 0 vid uppföljning bör inte automatiskt betraktas som i remission utan histologisk bekrÀftelse, eftersom upp till 25 % av patienterna, i synnerhet barn, kan ha normal endoskopi trots aktiv sjukdom [2].
Validering och prestanda
EREFS har validerats i bÄde amerikanska och europeiska kohorter av vuxna och barn [2].
I en prospektiv studie av 67 vuxna patienter med eosinofil esofagit jÀmfört med 144 kontroller utan EoE uppnÄdde EREFS en AUC pÄ 0,934 för att identifiera sjukdomen [2]. Responsivitet efter behandling var högt; responsen maximerades nÀr delpoÀngen för exsudat, ringar och ödem dubblerades [2]. I en separat studie av 69 patienter var korrelationen mellan EREFS och maximalt eosinofilantal endast mÄttlig, och det prediktiva vÀrdet för histologisk sjukdomsaktivitet var otillrÀckligt [2].
En multicenterstudie med 15 internationella experter utvÀrderade reliabilitet och responsivitet av EREFS och dess modifikationer för anvÀndning i randomiserade prövningar [3]. Studien bekrÀftade hög responsivitet och fann att bedömning av det sÀmsta drabbade segmentet optimerade bÄde reliabilitet och responsivitet. Uppdelning efter proximalt och distalt segment förbÀttrade inte resultaten [3]. Strikturer var den minst reliable domÀnen att bedöma [3].
Korrelationen mellan EREFS och funktionella mÄtt Àr domÀnspecifik. Ringmönstrets svÄrighetsgrad korrelerar med minskad esofagusdistensibilitet mÀtt med functional luminal imaging probe (EndoFLIP), vilket stöder anvÀndningen av ringar som en markör för esofageal remodellering och risk för matstopp [2, 4]. Inflammatoriska domÀner (exsudat, fÄror) korrelerar svagare med distensibilitet, och eosinofilt antal korrelerar inte signifikant med distensibilitet, vilket illustrerar diskrepansen mellan inflammation och fibrostenos vid eosinofil esofagit [4].
BegrÀnsningar
- Strikturer undervÀrderas. Ett strikturfynd ger endast 1 poÀng oaktat passagesvÄrighetsgrad. Proximala strikturer kan missas vid endoskopi [2].
- Transmural patologi fÄngas inte. Endoskopi kan inte differentiera ytlig inflammation frÄn djupare fibros, vilket kan orsaka kvarstÄende symtom vid annars vÀlkontrollerad sjukdom [2].
- Ingen validerad tröskel för svÄrighetsgrad. Saknar enhetlig definition av lindrig, mÄttlig eller svÄr sjukdom; vissa anvÀnder EREFS 0 som remission, andra inkluderar EREFS 1 [2].
- Normal endoskopi utesluter inte EoE. Upp till 25 % av patienterna, i synnerhet barn, har normal endoskopi trots aktiv sjukdom [2].
- Kan inte skilja EoE frÄn GERD. EREFS har inte utvÀrderats för differentialdiagnostik mot refluxesofagit [2].
- Ej applicerbar vid andra esofagussjukdomar. EREFS Àr specifikt framtaget för eosinofil esofagit och ska inte anvÀndas för andra tillstÄnd med endoskopiska esofagusfynd.
- Histologi kan inte ersÀttas. EREFS kompletterar men kan inte ersÀtta histologisk bedömning som primÀrt effektmÄtt för sjukdomsaktivitet [2].
KĂ€llor
- Hirano I, et al. Endoscopic assessment of the oesophageal features of eosinophilic oesophagitis: validation of a novel classification and grading system. Gut. 2013;62(4):489-95. PMID: 22619364
- Greuter T, Katzka D. Endoscopic Features of Eosinophilic Gastrointestinal Diseases. Immunol Allergy Clin North Am. 2024;44(2):357-368. PMID: 38575229
- Ma C, Bredenoord AJ, Dellon ES, et al. Reliability and responsiveness of endoscopic disease activity assessment in eosinophilic esophagitis. Gastrointest Endosc. 2022;95(6):1126-1137. PMID: 35120883
- Chen JW, Pandolfino JE, Lin Z, et al. Severity of endoscopically identified esophageal rings correlates with reduced esophageal distensibility in eosinophilic esophagitis. Endoscopy. 2016;48(9):794-801. PMID: 27200524