Scores de risque·

🇾đŸ‡Ș Score CHA₂DS₂-VASc

Strokerisk vid icke-valvulÀrt förmaksflimmer, för att vÀgleda oral antikoagulantiabehandling.

Mis à jour 18 août 2026

Sommaire (3)
CHA₂DS₂-VASc-Score
Ålder
Kön
HjÀrtsvikt / vÀnsterkammardysfunktion
Hypertoni
Stroke / TIA / tromboembolism
KĂ€rlsjukdom
Tidigare hjÀrtinfarkt, perifer artÀrsjukdom eller aortaplack
Diabetes mellitus
Remplissez les champs ci-dessus pour voir le résultat.

Aide à la décision uniquement. Ne remplace pas le jugement clinique. Aucun de ces calculateurs n'a été relu et validé par un clinicien nommément identifié.

Quand l'utiliser

  • Patienter med icke-valvulĂ€rt förmaksflimmer eller förmaksfladder, för att uppskatta risken för ischemisk stroke och vĂ€gleda beslut om oral antikoagulantiabehandling.
  • Inte validerat vid valvulĂ€rt förmaksflimmer (mĂ„ttlig till svĂ„r mitralisstenos eller mekanisk klaffprotes), dessa patienter behöver antikoagulantia oavsett poĂ€ng.

Formule

Summan av: HjĂ€rtsvikt (1) + Hypertoni (1) + Ålder ≄75 (2) + Diabetes (1) + Stroke/TIA/tromboembolism (2) + KĂ€rlsjukdom (1) + Ålder 65–74 (1) + Kön kvinna (1). Maximalt 9 poĂ€ng.

PiĂšges et conseils

  • Kvinnligt kön Ă€r en riskmodifierare snarare Ă€n en oberoende riskfaktor: kvinnor utan andra riskfaktorer har lĂ„g risk.
  • Blödningsrisk (t.ex. HAS-BLED) bör bedömas parallellt, men en hög blödningspoĂ€ng Ă€r en anledning att Ă„tgĂ€rda modifierbara riskfaktorer, inte att avstĂ„ frĂ„n antikoagulantiabehandling.

Références

  1. Lip GYH, et al. Refining clinical risk stratification for predicting stroke and thromboembolism in atrial fibrillation using a novel risk factor-based approach. Chest. 2010;137(2):263–72.
  2. Friberg L, Rosenqvist M, Lip GYH. Evaluation of risk stratification schemes for ischaemic stroke and bleeding in 182 678 patients with atrial fibrillation: the Swedish Atrial Fibrillation cohort study. Eur Heart J. 2012;33(12):1500–10.
  3. Hindricks G, et al. 2020 ESC Guidelines for the diagnosis and management of atrial fibrillation. Eur Heart J. 2021;42(5):373–498.

Varför poÀngen finns

CHA₂DS₂-VASc togs fram för att komma Ă„t en svaghet i föregĂ„ngaren CHADS₂: alltför mĂ„nga patienter hamnade i en mellankategori dĂ€r beslutet om antikoagulation blev en gissning. Genom att lĂ€gga till kĂ€rlsjukdom, kvinnligt kön och en finare Ă„ldersindelning flyttar CHA₂DS₂-VASc merparten av dessa patienter till en tydligt lĂ„g eller tydligt förhöjd risk.

PoĂ€ngen Ă€r dĂ€rför inte i första hand ett verktyg för att hitta högriskpatienter — den Ă€r ett verktyg för att med sĂ€kerhet identifiera dem som har sĂ„ lĂ„g risk att antikoagulation inte Ă€r motiverad.

Tolkning i klinisk vardag

Tröskeln skiljer sig mellan könen eftersom kvinnligt kön i sig ger en poÀng utan att ensamt innebÀra förhöjd risk. En kvinna med enbart könspoÀngen har samma risk som en man med noll poÀng.

  • Man 0 poĂ€ng · kvinna 1 poĂ€ng — antikoagulation kan avstĂ„s.
  • Man 1 poĂ€ng — övervĂ€g efter gemensamt beslut.
  • Man ≄ 2 · kvinna ≄ 3 — oral antikoagulation rekommenderas.

NOAK föredras framför warfarin om inte mekanisk klaffprotes eller mÄttlig till uttalad mitralisstenos föreligger.

Fallgropar

PoĂ€ngen gĂ€ller icke-valvulĂ€rt förmaksflimmer. Vid mekanisk klaffprotes eller signifikant mitralisstenos Ă€r antikoagulation indicerad oavsett poĂ€ng, och CHA₂DS₂-VASc ska inte anvĂ€ndas för att motivera att avstĂ„.

Risken Àr inte statisk. En patient som i dag ligger pÄ noll poÀng passerar tröskeln enbart genom att fylla Är, och bör dÀrför omvÀrderas Ärligen.

Blödningsrisken vĂ€gs separat — HAS-BLED Ă€r avsett att identifiera Ă„tgĂ€rdbara riskfaktorer, inte att avgöra om antikoagulation ska ges.

Nyckelord
atrial fibrillationstrokeanticoagulationafib