🇾đŸ‡Ș Infiltration de corticoĂŻde dans les tissus mous

Subakromial, epikondylĂ€r, trokanterisk och karpaltunnelinjektion — landmĂ€rken, doser, teknik och de tendinopatier dĂ€r kortison gör skada.

Sommaire (14)

Kortisoninjektion i mjukdelar ger snabb men tidsbegrÀnsad smÀrtlindring och Àndrar sÀllan sjukdomens naturalförlopp. Vid lateral epikondylit Àr effekten till och med sÀmre Àn ingen behandling alls pÄ ett Ärs sikt. Injektionen Àr dÀrför ett verktyg för att möjliggöra rehabilitering, inte ett alternativ till den. Se separat guide för punktion och injektion av leder.

Indikationer

TillstÄnd InjektionsstÀlle Kommentar
Subakromial bursit, rotatorkuffsyndrom Subakromialt rum BĂ€st dokumenterad indikation
Trokanterit (gluteal tendinopati) Trokanterisk bursa Effekt frÀmst kortsiktig
Lateral epikondylit Vid extensorursprunget ÖvervĂ€g att avstĂ„; sĂ€mre lĂ„ngtidsutfall
Medial epikondylit Vid flexorursprunget Undvik n. ulnaris
Karpaltunnelsyndrom Karpaltunneln Godtagbar bro till kirurgi
de Quervains tenosynovit Första dorsala kompartementet God effekt
Triggerfinger Senskidan i A1-remskivan God effekt, ofta kurativ
Plantar fasciit Fascians ursprung pÄ calcaneus Rupturrisk, anvÀnd sparsamt
Bursit prepatellÀrt, olekranon Bursan Uteslut septisk bursit först

Injektion övervĂ€gs nĂ€r 4–6 veckors adekvat konservativ behandling — belastnings­ anpassning, excentrisk trĂ€ning, NSAID, ortos — inte gett tillrĂ€cklig effekt.

Kontraindikationer

Absoluta:

  • Cellulit, hudsĂ„r eller annan infektion över injektionsstĂ€llet.
  • Bakteriemi eller misstĂ€nkt septisk bursit/artrit.
  • Ledprotes i angrĂ€nsande led.
  • KĂ€nd överkĂ€nslighet mot preparaten.

Relativa:

  • DĂ„ligt instĂ€lld diabetes — rĂ€kna med förhöjt blodsocker i 2–5 dygn.
  • MisstĂ€nkt eller kĂ€nd senruptur.
  • Uteblivet svar pĂ„ tidigare injektioner pĂ„ samma stĂ€lle.
  • Mer Ă€n tre injektioner pĂ„ samma lokal under ett Ă„r.
  • Akillessenan och patellarsenan — injicera inte i eller intill dessa.

Antikoagulantia Àr inte en kontraindikation vid dessa ytliga injektioner.

Förberedelser och utrustning

  • Klorhexidinsprit, jodlösning eller isopropylalkohol.
  • Depotglukokortikoid: triamcinolonhexacetonid (Lederspan 20 mg/mL) eller metylprednisolonacetat (Depo-Medrol 40 mg/mL). Triamcinolonacetonid (Kenacort-T) har varit restnoterat under lĂ„ng tid — kontrollera tillgĂ„ngen lokalt. Betametason (Betapred 4 mg/mL) Ă€r vattenlöslig och kortverkande, inte ett depotpreparat, och ger kortare effektduration.
  • Lidokain 10 mg/mL utan adrenalin, 2–5 mL.
  • Kanyler: 21–25 G, 40 mm för subakromial och trokanterisk injektion; 25–27 G, 25 mm för karpaltunnel, de Quervain och triggerfinger.
  • Sprutor 3, 5 och 10 mL, peang, kompresser, plĂ„ster, handskar.
  • Kylspray eller lidokainkvaddel.
Lokal Triamcinolonhexacetonid 20 mg/mL Metylprednisolonacetat 40 mg/mL Volym lidokain
Subakromialt 20 mg (1 mL) 20–40 mg (0,5–1 mL) 4–9 mL
Trokanteriskt 20 mg (1 mL) 20–40 mg (0,5–1 mL) 4–6 mL
EpikondylĂ€rt 10–20 mg 20 mg 1–2 mL
Karpaltunnel 10 mg 20 mg (eller dexametason 4–6 mg) 1–1,5 mL
de Quervain 10 mg 20 mg 1 mL
Triggerfinger 10 mg 10–20 mg 0,5–1 mL
Plantarfascia 10–20 mg 20–40 mg 1–2 mL

Doserna följer produktresumĂ©erna: Lederspan anger 10–20 mg periartikulĂ€rt vid bursit, tendinit, tendovaginit och epikondylit, Depo-Medrol 4–30 mg i bursa och 4–40 mg vid tendinit och epikondylit. Högre doser Ă€n sĂ„ tillför inget dokumenterat men ökar risken för hud- och fettatrofi. Lederspan anger dessutom att doseringsintervallet inte bör understiga fyra veckor.

Blanda kortison och lidokain i samma spruta. Anestetikumet bekrĂ€ftar att injektionen hamnat rĂ€tt — omedelbar smĂ€rtlindring Ă€r ett diagnostiskt fynd — och tycks minska risken för postinjektionsflare. Lidokain 10 mg/mL utan adrenalin anvĂ€nds; större volymer krĂ€vs subakromialt och trokanteriskt för att fördela dosen i bursan, medan senskidor tar emot mindre Ă€n en milliliter.

BeslutsgÄng

Det första steget Ă€r alltid att utesluta infektion. Rodnad, vĂ€rmeökning, feber eller fluktuation över en bursa utesluter kortison — dĂ„ gĂ€ller punktion med odling, inte injektion.

flowchart TD
  A[Lokaliserad mjukdelssmÀrta] --> B{Rodnad, vÀrmeökning, feber eller allmÀnpÄverkan?}
  B -- Ja --> C[MisstÀnkt septisk bursit eller artrit]
  C --> D[Punktion med odling, CRP och blododling. Antibiotika. Ingen kortisoninjektion]
  B -- Nej --> E{Hudinfektion, sÄr eller ledprotes i angrÀnsande led?}
  E -- Ja --> F[AvstÄ frÄn injektion]
  E -- Nej --> G{Akillessena, patellarsena eller misstÀnkt senruptur?}
  G -- Ja --> H[Injicera inte. Remiss eller ultraljud]
  G -- Nej --> I{Konservativ behandling i 4-6 veckor genomförd?}
  I -- Nej --> J[Belastningsanpassning, excentrisk trÀning, ortos, analgetika]
  I -- Ja --> K{Tre injektioner pÄ samma lokal senaste Äret?}
  K -- Ja --> L[Ompröva diagnosen. Bilddiagnostik eller remiss]
  K -- Nej --> M[Injicera kortison plus lidokain. UtvÀrdera efter 4-6 veckor]
  M --> N{Utebliven effekt?}
  N -- Ja --> L
  N -- Nej --> O[Fortsatt rehabilitering. Ny injektion tidigast efter 3 mÄnader]

Genomförande

Tre paneler som visar kanylens lÀge vid subakromial injektion, vid lateral epikondylit och vid de Quervains tenosynovit
Figur 1. Kanylens riktning vid de tre vanligaste mjukdelsinjektionerna. Till vĂ€nster axeln frĂ„n sidan: akromions laterala kant syns som en benig utskjutning över humerushuvudet, och kanylen förs in horisontellt strax under kanten, riktad lĂ€tt uppĂ„t in i det subakromiella rummet ovanför supraspinatussenan. I mitten armbĂ„gen frĂ„n utsidan: den gemensamma extensorsenan utgĂ„r frĂ„n laterala epikondylen, och kanylen förs ned till benkontakt strax distalt om epikondylen och dras dĂ€refter tillbaka nĂ„gon millimeter — pilarna visar att dosen flĂ€ktas ut i planet utanför senan, aldrig inne i den. Till höger handleden frĂ„n radialsidan: abductor pollicis longus och extensor pollicis brevis löper i en gemensam, förtjockad senskida över processus styloideus radii, och kanylen förs flackt in i skidans lĂ€ngsriktning bredvid senorna. Den gula nerven Ă€r ramus superficialis nervi radialis, som ligger ytligt över kompartmentet och ger kvarstĂ„ende parestesier om den trĂ€ffas.

Subakromial injektion, lateral tillgÄng

  1. Patienten sitter med underarmen i knÀt sÄ att tyngdkraften distraherar humerus och vidgar det subakromiala rummet. LÄt patienten hugga tag i britsens kant och luta sig Ät motsatt sida.
  2. Palpera akromions laterala kant och markera insticket strax under kanten, ovanför humerushuvudet.
  3. TvÀtta, kylspray eller liten lidokainkvaddel.
  4. För in kanylen horisontellt, riktad nĂ„got uppĂ„t in under akromion, 2–3 cm.
  5. Aspirera för att utesluta intravasalt lÀge.
  6. Injicera lĂ„ngsamt. Bursan ska ta emot vĂ€tskan utan motstĂ„nd. MotstĂ„nd betyder sena eller muskel — dra tillbaka kanylen nĂ„got och för in den mer superiort.
  7. BekrÀfta effekten: efter en korrekt placerad injektion Àr smÀrtan i det smÀrtsamma bÄgen i det nÀrmaste borta inom minuter.

Posterior tillgÄng: 2 cm inferiort om akromions posterolaterala hörn, kanylen riktad anteriort mot processus coracoideus med 10° uppÄtvinkel.

Trokanterisk injektion

Patienten ligger pĂ„ sidan med det smĂ€rtande höften uppĂ„t och knĂ€na böjda. Palpera den punkt dĂ€r ömheten Ă€r maximal över trokanter major. För kanylen vinkelrĂ€tt ned tills benkontakt nĂ„s, dra tillbaka 1–2 mm och injicera i solfjĂ€derform.

Lateral epikondylit

Palpera den ömmaste punkten strax distalt om epikondylen, vid extensor carpi radialis brevis ursprung. För kanylen ned till benkontakt, dra tillbaka nÄgot och injicera i flera riktningar i peritendinöst plan. Injicera inte i sjÀlva senan mot motstÄnd.

Karpaltunnel

Insticket lĂ€ggs i handledsvecket eller 1 cm proximalt om det, strax ulnart om palmaris longus-senan. Kanylen förs distalt med 30–45° vinkel, 1–1,5 cm. Injicera 1,5 mL av en blandning (t.ex. dexametason 4 mg/mL 1,5 mL + lidokain 10 mg/mL 1,5 mL). Avbryt omedelbart vid utstrĂ„lande smĂ€rta eller parestesi — kanylen ligger dĂ„ i n. medianus.

de Quervains tenosynovit

Handleden lÀggs i lÀtt ulnardeviation med tummen mot handflatan. Palpera det första dorsala kompartmentet över processus styloideus radii, dÀr abductor pollicis longus och extensor pollicis brevis löper i gemensam senskida. För in en tunn kanyl flackt, cirka 30°, i senornas lÀngsriktning och rikta den proximalt tills spetsen ligger i skidan. Injicera 1 mL. VÀtskan ska rinna in utan motstÄnd och ofta ses en spolformad uppdrivning lÀngs skidan nÀr den fylls.

TvĂ„ fallgropar: kompartmentet Ă€r hos ungefĂ€r en tredjedel delat av ett septum, sĂ„ att bara den ena senan nĂ„s — utebliven effekt talar för det och motiverar ultraljudsledd injektion. Och ramus superficialis nervi radialis ligger ytligt över omrĂ„det; utstrĂ„lande smĂ€rta eller domning pĂ„ handryggen betyder att kanylen ska dras tillbaka.

Triggerfinger

Insticket lĂ€ggs över A1-remskivan i höjd med metakarpalhuvudet, i distala handflatevecket för lĂ„ngfinger och ringfinger. För kanylen in i 30–45° vinkel riktad distalt tills den nĂ„r senan; be patienten böja fingret försiktigt — rör sig kanylen med senan ligger spetsen i senan och ska dras tillbaka nĂ„gon millimeter innan injektionen ges i skidan. Injicera 0,5–1 mL utan motstĂ„nd.

Komplikationer

Komplikation Kommentar
Postinjektionsflare Kemisk synovit inom timmar, gÄr över inom 48 timmar
Hud- och fettatrofi, depigmentering Av subkutant deponerat kortison; vanligare vid ytliga injektioner och mörk hud
Senruptur Framför allt vid intratendinös injektion och vid upprepade injektioner
Infektion SĂ€llsynt (< 1/10 000) men allvarlig
Hyperglykemi 2–5 dygn hos diabetiker — förvarna
Ansiktsrodnad Vanlig, ofarlig, 1–2 dygn
Nervskada Vid felplacerad kanyl, sÀrskilt karpaltunnel och medial epikondyl
Vasovagal reaktion LÄt patienten ligga ned vid osÀkerhet

EftervÄrd och uppföljning

Relativ avlastning i 1–2 veckor, men ingen immobilisering — vid skuldran riskerar det att utlösa frozen shoulder. RörlighetstrĂ€ning frĂ„n dag tvĂ„, progressiv belastning efter tvĂ„ veckor. Is och paracetamol vid behov.

Instruera patienten att söka vid tilltagande smĂ€rta efter nĂ„gra timmar, feber, eller smĂ€rta som kvarstĂ„r över 48 timmar — det kan tala för infektion.

UtvĂ€rdera efter 4–6 veckor. Uteblir effekten helt bör diagnosen omprövas snarare Ă€n injektionen upprepas. Högst tre injektioner pĂ„ samma lokal per Ă„r, med minst tre mĂ„naders intervall.

Vanliga fallgropar

  • Injektion mot motstĂ„nd — dĂ„ ligger kanylen i sena eller muskel, och kortison dĂ€r försvagar vĂ€vnaden.
  • Injektion i stĂ€llet för rehabilitering. Effekten Ă€r kortsiktig; trĂ€ningen Ă€r det som hĂ„ller.
  • Kortison i akilles- eller patellarsenan. Rupturrisken gör det oförsvarligt.
  • Septisk bursit förbisedd — rodnad, vĂ€rmeökning och feber ska leda till punktion och odling, inte kortison.
  • Subkutant deponerat kortison ger en synlig grop och ljus flĂ€ck som patienten minns i Ă„ratal; töm kanylen i djupet och dra ut den utan att injicera pĂ„ vĂ€gen.
  • För hög kortisondos. PeriartikulĂ€rt rĂ€cker 10–20 mg triamcinolonhexacetonid; mer ger ingen bĂ€ttre effekt men mer atrofi.
  • Missad diabetesinformation om blodsockerstegring.
  • Upprepade injektioner utan omprövning av diagnosen.

Auteurs

EBM AI
Evidensbaserad AI-agent

Mis à jour 22 août 2026